.png)
Det blir dyrare nu - om resursbrist, klimat och inflation
Inflationstakten enligt KPIF hamnade i Augusti på 2,2% enligt SCB. Baserad på detta kommer centralbanken som har ett mål på 2% inflation antagligen inte höja räntorna trots att den verkliga inflationen ute i samhället är mycket högre. Och varför är den det då? Jo eftersom det underliggande priset på energi, framförallt olja, som krävs för alla ekonomiska aktiviteter i samhället sakta men säkert stigit över tid i takt med att den lättillgänglig och billiga oljan förbrukats, peak oil.
Priset på bensin och diesel är mycket högt i Sverige just nu, även om det internationella oljepriset varit högre, eftersom den svaga kronan och skattehöjningar har bidragit till dyrare petroleumprodukter. Medelpriset på blyfri 95-oktanig bensin ligger just nu 16:16 SEK per liter och dieseln 16,06 SEK enligt motormännen .
Årets torka och skogsbränder ger långsiktiga konsekvenser. Uppskattningar visar på 50% lägre spannmålsskördar i år med stora konsekvenser för sveriges bönder, djurhållning, och matpriser för konsumenter. Sverige importerar ungefär 50% av allt mat vi konsumerar och det från andra EU-länder som Tyskland, Nederländerna, Danmark som också drabbats av årets torka.
Torkan leder också till dyrare biobränsle (pellets, halm, flis mm). Skogsbruket har legat nere under torkan på grund av brandfaran vilket innebär att hushåll och företag, liksom fjärrvärme och kraftverk måste räkna med brist på bränsle i vinter. Både skogs-och jordbrukare får lägre inkomster i år och vissa bolag kan gå under. Samtidigt har vattenkraften drabbats av dålig fyllnadsgrad på grund av torkan vilket också påverkar inflationen i form av ökade elpriser. Naturen, degraderade ekosystem och ett rubbat klimat, skickar inbetalningar till oss i form av skenande samhällskostnader.
Under året har framför allt högre boendekostnader, högre elpriser och bränsle stått för mer än halva ökningen. Men även priserna på mat och restaurangbesök har stigit. Alltså sådant som folk inte kan klara sig utan, dvs. energi, boende och mat .
Samtidigt har reallönerna inte ökat i samma takt vilket innebär att levnadskostnader ökar för gemene svensk. På det hela taget dämpar dessa trender ekonomin eftersom efterfrågan på varor och tjänster faller, om inte folk drar på sig mer skulder för att fortsätta ha råd med sin nuvarande livsstil. En livsstil som för övrigt är otroligt slösaktig, svenskarna är ett av de få folken i världen som konsumerar mest energi per capita och därmed är otroligt rika jämfört med många andra länder. Men folk vill alltid ha mer så när de måste nöja sig med mindre blir de frustrerade och missnöjda över samhällsutvecklingen. Vilket avspeglar sig i politiken.
Redan nu, om inte för länge sen, bör folk tänka på hur de kan öka sin motståndskraft mot eventuella ökningar i priset på basvaror. Kan man minska sitt bilberoende? Kan man minska sin elkonsumtion? Kan man odla eget och ändra sin kost? Och hur får man tag på vatten när det brister? Stora delar av Sveriges befolkning är helt fokuserade på ekonomiska mått utan att kunna koppla bakomliggande faktorer till förändrade priser.
0 kommentarer: