Fråga till och svar från SMHI

lördag, november 21, 2015 , , , 1 Comments


För en vecka sedan skrev jag till SMHI och frågade om varför de baserar sina klimatprognoser på IPCC:s konservativa klimatforskning som är mer av en politisk konsensusprocess än vetenskaplig analys av data. Detta är svaret jag fick tillbaka. Hela tråden går att läsa på SMHIs hemsida.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga: Varför bygger SMHI alla sina klimatprognoser baserat på IPCCs scenarier? trots att dessa inte inkluderar fundamentala återkopplingsmekanismer i klimatsystemet och därmed anger ett lägre värde för klimatkänsligheten än vad som är vetenskapligt vettigt (enligt exempelvis James Hansen och David Wasdell). Vi vet att klimatsystemet är icke-linjärt och ändå verkar alla modeller förutspå gradvis förändring, trots att detta inte styrks om man ser till Jordens klimathistoria. Genom att bygga modeller på felaktiga antaganden får man också felaktiga prognoser, detta är mycket uppenbart i IPCCs felaktiga prognoser för havsisen i Arktis. Som antagligen kommer vara helt borta sommaren 2020, dvs. 60-80 år innan IPCCs 2007 prognoser förutspådde. Borde inte SMHI gör oberoende analyser...

Svar: IPCC tar inte fram några egna scenarier, utan genomför endast grundliga genomgångar och sammanställningar av publicerad forskning. Det är alltså så att de klimatscenarier som SMHI (Rossby Centre), bland många andra institut tar fram används i klimatforskningen. Och när denna forskning sedan resulterar i vetenskapliga publikationer så kommer dessa att ingå i IPCCs utvärderingar. Det finns ett antal återkopplingsmekanismer vars existens och ibland övergripande principer är kända, men tyvärr inte tillräckligt precist för att det ska vara möjligt att inkludera dem i klimatmodellerna. Det är bland annat därför som IPCC-rapporterna ägnar stort utrymme åt att diskutera just osäkerheter. James Hansen och David Wasdell är två mycket välmeriterade och aktade forskare vars forskning används och ligger till grund för IPCCs utvärderingar. De är dock bara två forskare bland många hundra (kanske till och med tusen) framstående och kvalificerade forskare vars arbete ingår i IPCCs utvärderingar. En av IPCCs viktigaste uppgifter är att väga samman alla dessa forskares vetenskapligt grundade åsikter och resultat till en samlad beskrivning av kunskapsläget. Helt riktigt att klimatsystemet är icke-linjärt, vilket också klimatmodellerna är. Så på denna punkt överensstämmer modell och verklighet. Sedan är det ju så att vad som beskrivs som abrupt och gradvis helt och hållet beror på tidsperspektivet. Betraktar man den nu pågående klimatförändring i perspektivet av Jorden klimathistoria så är det du en kallar ”gradvis förändring” en extremt snabb och abrupt förändring. Ingen modell, vare sig det är en klimatmodell eller en modell över något annat, kommer att vara helt perfekt. Det är inte möjligt eller ens önskvärt. Men utifrån detta påstå att modellerna bygger på ”felaktiga antaganden” är varken korrekt eller rimligt.
----------------------------------------------------------------------------------------------

Med andra ord så får vi bekräftat att många återkopplingsmekanismer inte inkluderas i klimatmodellerna på grund av oprecis kunskap. SMHI bekräftar också att de förändringar vi upplever idag är abrupta sett ur Jordens klimathistoria, inte gradvisa. Sedan motsätter sig SMHI att modellerna bygger på felaktiga antaganden även om de inte klarar av att inkludera fundamentala återkopplingsprocesser som är avgörande för klimatkänsligheten. Men där tycker vi olika, för alla som har studerat komplexa dynamiska system vet att modeller är ytterst känsliga för endast små variationer i initiala villkor för att ge upphov till helt annorlunda utfall. Så om IPCC antar en klimatkänslighet av 3C för dubblering av CO2 påverkar det alla deras prognoser, som vi också vet hittills har varit alldeles för konservativa.  Om klimatkänsligheten är högre, vilket är troligt, så innebär det att vi har mindre handlingsutrymme för att begränsa farlig uppvärmning än IPCC uppger. Redan nu, vid +1C i global medeltemperatur ser vi förödande konsekvenser med megatorkor, försvagad jetström, smältande glaciärer, havsnivåhöjning, utdöende av arter etc. Men enligt IPCC passer vi inte "farlig" uppvärmning förrän +2C, ett påstående som inte stämmer överens med faktiska observationer. 

1 kommentarer:

Vilken Bubbla?

fredag, november 20, 2015 , , , 3 Comments

lever i en bubbla.jpg

Vi svenskar lever i en bubbla och har gjort det under en längre tid. Det gäller framför allt ekonomin men även medias rapportering om att “allt är bra i landet lagom”. Nu har väl en hel del vaknat upp ur sin slummer i och med flyktingkrisen men det är endast ett av ett flertal problem som det svenska samhället måste tackla. För att förstå det ökande missnöjet i samhället måste vi först erkänna att vi lever i en värld av begränsade naturresurser som omjöjliggjör evig materiell expansion, i enlighet med termodynamikens lagar. Med andra ord, ekonomin kan inte växa i BNP för evigt.

Detta blir tydligt när vi kollar på real BNP per capita, dvs. BNP per person justerat för inflation. Real BNP per capita steg med i genomsnitt 1% mellan 1980-2007 men i samband med finanskrisen 2008 försvagades BNP per capita. Mellan 2007-2014 ökade BNP per capita därför nästan inget utan förblev relativt platt, med ett medel på ca. 377,000 SEK. Med andra ord har medelsvensson inte fått det bättre ekonomiskt sedan år 2007.
BNP per capita i fasta priser. Data: SCB
Som de flesta vet så är energikonsumtion och BNP starkt kopplade. Alla ekonomiska aktiviteter kräver energi, precis som metabolismen hos alla levande organismer kräver energi. Inte bara det, ekonomin kräver en ökad konsumtion av energi för att växa. Framförallt viktigt i dagens samhälle är konsumtionen av fossila bränslen (bensin och diesel) som krävs för samhällets alla transporter. I grafen nedan ser vi hur svensk dieselkonsumtionen och BNP är starkt korrelerade. Så allt prat om ekonomins "frikoppling" från resursanvändning är rent nonsens.
Data: SCB och SPBI

Om vi tittar på inhemska bensin och dieselpriser justerat för konsumentprisindex - de priser konsumenterna faktiskt betalar vid pumpen - så ser vi att priserna följer den internationella trenden av volatilitet med en topp år 2008, följt av ett fall och sedan en stadig ökning fram till 2012 och ett mer drastiskt fall från 2014. Samtidigt som svenskarna antagligen är lite mer skyddade från en shock av höga priser på grund av våra bensinskatter.

Svenska bensin och dieselpriser i kr/l. Data:  SPBI
Brent Crude Monthly Price - US Dollars per Barrel. Källa: Index Mundi
Det kollapsande oljepriset bidrar till ett deflationstryck som vi kan se i nästa graf över inflationstakten enligt KPI och är anledningen till Riksbankens desperata försök att öka inflationen med sänkt reporänta, som nu ligger på -0.35%.


Sorgligt nog bidrar denna typ av policy endast till att blåsa upp tillgångspriser än mer eftersom det blir lättare att låna utan täckning och spekulera. Då måste man ju fråga sig, om den globala ekonomin saktar ned som vi ser i de fallande råvarupriserna och den svenska ekonomin stagnerar, med nolltillväxt i BNP per capita sedan 2007, är det realistiskt att bostadspriserna fortsätter stiga? Nej självklart inte, det är en bubbla.

HOX index.JPG
Nasdaq OMX Valueguard-KTH Housing Index (HOX) Sverige. Diagrammet visar utvecklingen för villor och bostadsrätter från Januari 2005 fram till November 2015. Källa: Valuegard
Som vi ser nedan har belåningen i den privata sektorn ökat dramatiskt sedan 2000, efter 90-talets bostadskris som vi uppenbarligen inte blev visare av. Runt 2006 ser vi ännu snabbare belåning ta fart, intressant att notera är att vi hade regeringsskifte det året. Siffrorna för 2015 visar att den privata sektorns skulder uppgår till 252% av BNP, vilket uppenbart inte är hållbart i längden. Detta stämmer också överens med McKinsey’s rapport “Debt and (not much) deleveraging” (2015). Enligt Riksbanken var de svenska hushållens totala skuldkvot 174% av disponibel inkomst år 2013. Högst belånade är de med bostadslån, vilket återspeglas i vår bostadsbubbla med skenande villa och bostadsrättspriser.

3 kommentarer:

Grönlands glaciärer smälter snabbare än anat

torsdag, november 12, 2015 , , , 0 Comments

Isberg som kalvar i Grönland. Källa: NASA
En glaciär i nordvästra Grönland som håller tillräckligt mycket vatten för att höja den globala havsnivån med 45cm har destabiliserats och rasar nu ned i Nordatlanten. Glaciären som förlorar 5 miljarder ton is per år började smälta snabbare 2012, enligt en ny studie i Science.

Det är framför allt i norra Grönland som glaciärers avsmältning sker snabbast. Den studerade glaciären, Zachariae Isstrom, har spruckit och kalvar stora isberg in i havet som i sin tur höjer havsnivån. Satellitbilder och flygundersökningar visar att glaciärens botten snabbt eroderas av varmare havsvatten samtidigt som varmare lufttemperaturer orskarar avsmältning från ovan. En närliggande glaciär, Nioghalvfjerdsfjorden, smälter också snabbt men drar sig tillbaka långsammare på grund av en skyddande kulle. De båda glaciärerna håller cirka 12% av Grönlands istäcke och skulle kunna höja den global havsnivån med 1 meter om de kollapsade helt.

Forskare är chockade över hur snabbt Grönlands istäcke nu smälter och menar på att Jordens poler undergår en dramatisk förändring framför våra ögon. Men även om avsmältningen sker snabbt i geologiska termer så kommer det antagligen (beroende på tröskeleffekter) ta lång tid för havsnivåerna att stiga mycket eftersom det är en relativt långsam process. Däremot så är processen irreversibel, när glaciärerna väl påbörjat avsmältningen och det inte finns något som håller dem tillbaka är det bara en tidsfråga innan de väl kollapsar.

0 kommentarer:

Utbredd klimatförnekelse även i Sverige

tisdag, november 10, 2015 , , 0 Comments


Om man googlar på olika klimat eller väderfenomen på Svenska får man upp förnekarsidor så som “klimatupplysningen” eller “den stora konspirationen” som första förslag. Det är mycket sorgligt att till och med SVT publicerar sådant nonsens som “Oktober bästa vädret ever” där bästa definieras som varmare och torrare men som egentligen är en avvikelse och en orsak av ett förändrat klimat. Svenskarna matas dagligen med okunskap vad gäller klimat och väder, dels på grund av aktiva förnekare som driver bloggar (en hel del av dem ekonomer) och dels på grund av okunniga vädertyckare och media som förmedlar populistiska idéer som kan generera “likes” på fb. 
Forecast Image2
Avvikeler i havsytetemperaturer med tydligt El Niño mönster i östra Stilla Havet. Vi ser även avvikelser av +1-2C i Nordatlanten, ovan Skandinavien, där stora mängder fruset organiskt material nu riskeras att tina och frigöra växthusgaser som metan och koldioxid.

Igår skrev jag ett meddelande till SMHI och ifrågasatte varför de använder IPCCs klimatscenarier som är baserade på politiska kompromisser, felaktiga data om klimatkänslighet och linjära modeller när vetenskapen ska vara objektiv, faktabaserad och till för allmänheten. Jag har inte fått något svar men till viss del vet jag redan svaret. Anledningen till varför SMHI använder IPCC orealistiska modeller, som visat sig vara alldeles för konservativa (exempelvis 80 års differens mellan modell och observation för havsisen i Arktis avsmältande), är av politiska skäl. Det har ingenting med den faktiska forskningen att göra utan är bestämt av politiker som också hittat på det bekväma målet om två grader (vilket är för högt enligt de flesta klimatexperter e.g. Johan Rockström, James Hansen). Det är mycket olyckligt att SMHI baserar alla sina nationella och regionala prognoser på IPCCs utsläppsscenarier eftersom felaktig data bidrar till felaktiga prognoser. Exempelvis menar SMHI på att vi kommer se en gradvis förändring men om man ser till Jordens klimathistoria har många klimatförändringar skett abrupt. 

Många i Sverige lever nog i villfarelsen att “om vi bara använder mer vindkraft så kommer allt lösa sig” men mycket tyder på att vi redan har intecknat oss för en framtid som kommer innebära dramatiska förändringar i klimat och vädermönster. Klimatsystemet är trögt och har tidsförskjutningar så att den uppvärmning vi upplever idag endast är effekterna av utsläpp på 1970-talet. Detta beror delvis på att vi lever på en vattenplanet, haven absorberar mängder av energi men tar längre tid att värmas upp än atmosfären. I och med årets kraftiga El Niño frigör haven nu energi som lagrats i dess djup ut till atmosfären och vi ser en dramatisk ökning i medeltemperaturer i luften. Det som klimatförnekare kallat “en paus” i uppvärmningen är egentligen bara detta fenomen, den enorma tjänst som haven utfört genom att lagra stora mängder av våra växthusutsläpp. Tills nu.

Om man på riktigt är intresserad av hur klimatet kommer förändras i Sverige så kan man inte endast förlita sig på SMHI eller andra konservativa myndigheter. Utsläppsnivåer, klimatkänslighet och tidshorisont stämmer inte överens med den konstant framskridande forskningen som pekar på att klimatet är känsligt för endast en liten forcering (koncentration av växthusgaser), som beteer sig icke-linjärt, och som kan förändras abrupt (inom årtionden) snarare än gradvis. Många kommuner kommer olyckligtvis försöka anpassa sig till en framtid som pekar på mildare förändringar, i enlighet med konservativa klimatmodeller, och kommer därmed stå helt oförberedda när extrema fenomen inträffar som de inte alls räknat med. Exempel inkluderar stora skogsbränder (som den i Västmanland), kraftiga översvämmningar, smältande snötäcke och utdöende arter i norra Sverige, utbredd torka, ökad spridning av nya patogener och skadedjur, drastisk havsnivåhöjning mm. Det är därför viktigt att hushåll och småsamhällen läser på om sin egen situation och anpassar sig till en förändrat klimat oberoende av nationella myndigheter.

0 kommentarer:

En varm och torr oktober 2015

lördag, november 07, 2015 , , , 0 Comments

Avvikelse från normal månadsmedeltemperatur (referensperiod 1961-1990) i oktober 2015. Här ser vi att Arktis har varit ovanligt varmt och östra Stilla Havet där El Niño bildats Men även Austalien, nordvästra USA, Brasilien och MENA regionen har varit ovanligt varma för Oktober månad.
Källa: SMHI, 6 November 2015

Globalt

El Niño i Stilla Havet har under Oktober månad lett till utvecklingen av flera mycket kraftiga tropiska cykloner, fram för allt över östra Stilla havet (Patricia) och Arabiska havet (Chapala). Franska Riverian drabbades av häftiga skyfall i början av månaden, en kombination av varmare havsvatten i Atlanten och nedsaktande jetströmmar, en konsekvens av den globala uppvärmningen.  Under loppet av endast en timme kvällen den 3 oktober fick Cannes 109 mm, Antibes 83 mm och Nice 77 mm regn, alla rekord. Australien uppmätte en rekordvarm Oktober med de största temperaturöverskott som någonsin noterats. Från och med November beräknas El Niño vara som kraftigast, fram tills Januari 2016.

Stora delar av Arktis var 2-4°C varmare än medel för Oktober med avvikelser så höga som 7°C i Franz Josefs land i ryska delen av regionen. Havsisutbredningen i Arktiska havet låg långt under det normala.

Temperaturavvikelser Oktober

Sverige

Det har varit en varm och mycket torr Oktober i Sverige med mycket sol och lite nederbörd. Temperaturer översteg medel i nästan hela landet.  På kartan till vänster kan vi se att de största temperaturavvikelserna (1.5-3°C) skedde i norra Sverige, som förväntat. Medan stora delar av mellan och södra Sverige inte såg några dramatiska avvikelser.

Nederbördavvikelser Oktober
Som vi har märkt av här i Östergötland har det varit ovanligt torrt. Kartan till höger visar att flera platser i Götaland och Svealand hade ytterst lite eller ingen nederbörd.

Vissa orter så som Finnbacka (Dalarna) och Kilafors (Helsingland) fick ingen nederbörd alls. Stockholm uppmätte endast 2.7 mm regn, den lägsta noteringen i Oktober månad sedan mätningar började år 1786. Flödena i vattendragen sjönk i nästan hela landet. I Skåne, Blekinge och Småland var flödena på många håll mycket låga. I mitten av oktober fanns endast lite snö i fjälltrakterna. I slutet av månaden föll snö över andra delar av norra Norrland men mängderna var små.

Grundvattennivåern i södra Sverige var under det normala. I stora delar av Skåne, Västergötland och södra småland där nivåerna var under de normala behövs mer nederbörd än normalt den närmaste tiden för att undvika problem med grundvattentillgången. Det enda området i landet som under oktober hade normala nederbördsmängder var Jämtlands- och Lapplandsfjällen. Här steg vattenflödena efter några nederbördsrika dagar i början av oktober och sjönk sedan till ungefär normala flöden.

0 kommentarer:

Klimatmötet i Paris: Vad kan vi förvänta oss?

måndag, november 02, 2015 , , 0 Comments

Om cirka en månad (30 Nov-11 Dec) kommer världens ledare träffas i Paris för FN:s tjugoförsta klimatmöte sedan 1995. Efter så många misslyckanden att stävja världens utsläpp av växthusgaser, som endast har stigit, så är mötet 2015 den sista chansen att åstadkomma handling för att undvika +2°C uppvärmning enligt många klimatforskare. Men innan jag går in på vad vi kan förvänta oss så vill jag ge lite bakgrund till vad som har hänt i världen sedan toppmötet i Köpenhamn 2009.

Klimatet

Redan 2009 presenterade vetenskapen överväldigande bevis för ett brådskande behov av att toppa ut i globala utsläpp år 2020 för att ha en hyfsad chans att undvika +2°C uppvärmning i global medeltemperatur. De vetenskapliga bevisen för att 350 ppm CO2 utgör den “säkra zonen” för mänskligheten, inte 450 ppm CO2 ofta kopplat till tvågradersmålet som snarare anses vara mycket farlig, har bara växt (se b.la. Hansen m.fl. 2008; Hansen m.fl. 2013; Hansen m.fl. 2015). Men vi befinner oss idag runt 400 ppm CO2, vilket betyder att vi skulle behöva, inte bara upphöra alla utsläpp, utan också binda kol från atmosfären för att komma ned till den säkra nivån igen. Forskningen visar därmed tydliga bevis för att klimatet är mer känsligt för ökade växthusgasutsläpp än tidigare trott och att mänskligheten antagligen också kommer att ha svårare att anpassa sig till en tvågradersökning än tidigare anat (Anderson och Bows, 2011). Regeringar har fäst sig vid tvågradersmålet allt sedan 2009 trots bevisen att sådan uppvärmning skulle leda till farlig uppvärmning. Även en uppvärmning med +1.5°C, i global medeltemperatur, kommer allvarligt drabba sårbara samhällen så som små önationer som hotas att översvämmas.

Klimatsystemet beteer sig icke-linjärt vilket betyder att även en liten ökning kan få dramatiska, irreversibla, konsekvenser. Nya bevis från polerna illustrerar hur självförstärkande återkopplingar i klimatsystemet redan kan ha satts igång. Satellitbilder och fältmätningar visar att avsmältningen på Grönland nu sker över stora delar av istäcket vilket leder till mörkare yta som absorberar mer solljus vilket i sin tur påskyndar avsmältningen (Box m.fl. 2012). Havsisen i Arktis sommartid (september) försvinner också i en fasansvärd takt, forskare uppskattar att isen kan vara helt borta så tidigt som 2020 (Overland och Wang, 2013), vilket skulle vara en mycket stark återkoppling. Vidare har nya bevis kommit fram att Västantarktis istäcke är instabilt och uppvisar tecken på irreversibel avsmältning som kan komma att leda till minst 1 meter extra havsnivåhöjning kommande 50-100 åren (Joughin m.fl. 2014; Mouginot m.fl. 2014). Forskare visar även att Grönlands istäcke, som håller cirka 7 meters havsnivåhöjning i vattenmängd, kan komma att drabbas av irreversibel avsmältning vid mindre än +2°C uppvärmning (Robinson m.fl. 2012). Det finns också en betydande risk att permafrost, fruset organiskt material som håller stora mängder kol, börjar tina i boreala zoner, vilket skulle addera ytterligare till den globala uppvärmningen (Schapoff m.fl. 2013). Samtidigt som riskerna för att ekosystem drabbas av abrupta förändringar ökar (Ostberg m.fl. 2013).

Allmänhetens intresse

Efter det misslyckade mötet i Köpenhamn 2009 tappade många intresset för klimatet, dels på grund av bristande hopp om verklig aktion, utebliven rapportering, och dels på grund av finanskrisen 2008 som bidrog till att ekonomin kom att trumfa miljöfrågor på den politiska agendan. Det bristande intresset gäller både för Sverige liksom internationellt. I graferna nedan kan vi även se att miljöintresset var mycket högre i Sverige på 1980-talet än det är nu.
Källa: Harring m.fl. (2011) Vart tog klimatet vägen?

Källa: Harring m.fl. (2015)

Intresse över tid, antal sökningar på “climate change” och “global warming” via Google trends

Finanskris

De strukturella orsakerna till finanskrisen 2008, nämligen för hög belåning i den privata sektorn (Sornette och Cauwels, 2012) och systematiskt bedrägeri, i kombination med avtagande avkastning på naturresurser, främst olja, (Tverberg, 2012) har inte lett till motsvarande systematisk reform så de fundamentala problemen kvarstår (Keen, 2015). Finanssystemet är extremt instabilt, med seriösa konsekvenser för samhället, vilket hotar att sänka intresset för klimat och miljö ännu mer.

Konflikter

Sedan 2009 har ett antal nya och mycket seriösa konflikter brutit ut. För år 2014 uppskattades 40 aktiva väpnade konflikter globalt, varav 11 krig (>1000 dödsfall), vilket är den högsta siffran sedan 1999 (Pettersson och Wallensteen, 2015). Antalet konflikter, fram för allt med statligt inblandning, har ökat över det senaste årtiondet. Antalet dödsfall relaterat till konflikter ökade till uppskattningsvis 101,400 vilket gör 2014 till det mest våldsamma årtalet sedan sedan 1989. Syrien, Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan, Ukraina, Sydsudan, Israel (Palestina), Yemen och Somalia räknas till de mest våldsamma konflikterna. Detta har i sin tur lett till ett ökat antal människor på flykt i världen vilket självklart kräver stor uppmärksamhet från världsamfundet (UNHCR). Samtidigt har det visat sig att ett försämrat klimat, torka och brist på vatten var en bidragande faktor i den Syriska konflikten (Gleick, 2014).
Uppskattade krigsrelaterade dödsfall mellan 1989-2014. Källa: Pettersson och Wallensteen, 2015

Energi

Eftersom den största andelen CO2 kommer från förbränningen av fossila bränslen så måste världen ställa om sitt energisystem, som idag består av ~80% fossila energislag, till mer förnyelsebara energislag som inte förorenar biosfären. Övergången är också nödvändig på grund av oljetoppen och fossila resurser begränsade natur. Vi måste mer än dubblera investeringarna i förnyelsebara energislag över de kommande 30 åren om vi ska någon chans att hinna ställa om hela energisystemet (Sgouridis m.fl. 2015). Priset på elektricitet från vind eller solenergi har fallit det senaste årtiondet samtidigt som priset för fossil utvinning har ökat (Heinberg, 2015). Men får vi inte glömma att så kallade förnyelsebara energitekniker (vind, sol, vatten) fortfarande kräver fossil energi (och andra ändliga resurser) för att byggas, underhållas och som backup på grund av ojämn tillgång (när vinden inte blåser eller solen inte skiner). Flytande bränsle utgör en större utmaning eftersom alla energislag inte är skapade lika utan har olika kvalitet. En stor del av de biobränslen som hittills tagits fram ger inte tillräckligt stor energivinst (Hall m.fl. 2011) eller har konkurrerat med matproduktion (HLPE, 2013). Utmaningen att ställa om hela världens energisystem till helt förnyelsebara energislag för att möta klimathotet är enorm och kräver ett Apollo-liknande globalt program (King m.fl., 2015). Dagens 6 miljarder dollar som investeras i forskning och utveckling av förnyelsebara tekniker är alldeles för låg.

Toppmötet i Paris

Utöver alla de utmaningar som har nämnts ovan så plågas klimatpolitiken av ansvarsproblemet, dvs. vem ska göra vad och hur mycket. Rika länder har ett historiskt ansvar att sänka sina utsläpp mer dramatiskt än fattigare utvecklingsländer eftersom det är de kumulativa, totala över tid, utsläppen som räknas. Med andra ord är det en rättvisefråga som många gånger har utgjort det största hindret för framgång på det internationella planet. Detta eftersom många rika länder vägrat bära den största kostnaden.
Källa: Climate Equity Reference Project

Nuvarande åtaganden (Oktober, 2015) ger en 92% sannolikhet att överstiga 2°C och endast 66% chans att stanna under 3°C detta århundrade (Climate Action Tracker, 2015). Med andra ord så kan vi inte förvänta oss allt för mycket. Enorma påtryckningar från civilsamhället kommer krävas för att världens regeringar ska ge ett adekvat gensvar på klimathotet. Precis som i en krigssituation behövs en kraftsamling utöver det vanliga för att klara av att ställa om samhället, många sektorer kan komma att bli lidande med det är ett nödvändigt ont. För utan ett säkert/stabilt klimat finns ingen ekonomi, vi kan bara hoppas att världens politiker inser det samma. 

Vad kan individen göra?

Medan världens ledare samlas  för att avgöra denna vår tids ödesfråga bör vi alla dra vårt strå till stacken och minska vår konsumtion av energi och andra naturresurser samtidigt som vi aktivt verkar för att stärka samhällets resiliens (förmåga att absorbera störningar och vidareutvecklas) mot kommande klimatstörningar (som redan är intecknade). Exempel inkluderar:

- minska energikonsumtionen (och av andra naturresurser)
- byt till förnyelsebart
- bo nära jobbet
- skaffa inte fler än 2 barn
- bevara kritiska ekosystem
- cykla eller åk kollektivt
- ät mycket mindre kött
- handla lokala råvaror
- investera i lokal produktion av sol, vind, vatten eller biomassa
- starta lokala valutor eller byteshandel
- återvinn så mycket som möjligt
- odla hemma och spara frön
- påverka politiker
- sprid intresse för miljö-och klimatfrågor

0 kommentarer:

Prenumerera på: Inlägg (Atom)