Fråga till och svar från SMHI

lördag, november 21, 2015 , , , 1 Comments


För en vecka sedan skrev jag till SMHI och frågade om varför de baserar sina klimatprognoser på IPCC:s konservativa klimatforskning som är mer av en politisk konsensusprocess än vetenskaplig analys av data. Detta är svaret jag fick tillbaka. Hela tråden går att läsa på SMHIs hemsida.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga: Varför bygger SMHI alla sina klimatprognoser baserat på IPCCs scenarier? trots att dessa inte inkluderar fundamentala återkopplingsmekanismer i klimatsystemet och därmed anger ett lägre värde för klimatkänsligheten än vad som är vetenskapligt vettigt (enligt exempelvis James Hansen och David Wasdell). Vi vet att klimatsystemet är icke-linjärt och ändå verkar alla modeller förutspå gradvis förändring, trots att detta inte styrks om man ser till Jordens klimathistoria. Genom att bygga modeller på felaktiga antaganden får man också felaktiga prognoser, detta är mycket uppenbart i IPCCs felaktiga prognoser för havsisen i Arktis. Som antagligen kommer vara helt borta sommaren 2020, dvs. 60-80 år innan IPCCs 2007 prognoser förutspådde. Borde inte SMHI gör oberoende analyser...

Svar: IPCC tar inte fram några egna scenarier, utan genomför endast grundliga genomgångar och sammanställningar av publicerad forskning. Det är alltså så att de klimatscenarier som SMHI (Rossby Centre), bland många andra institut tar fram används i klimatforskningen. Och när denna forskning sedan resulterar i vetenskapliga publikationer så kommer dessa att ingå i IPCCs utvärderingar. Det finns ett antal återkopplingsmekanismer vars existens och ibland övergripande principer är kända, men tyvärr inte tillräckligt precist för att det ska vara möjligt att inkludera dem i klimatmodellerna. Det är bland annat därför som IPCC-rapporterna ägnar stort utrymme åt att diskutera just osäkerheter. James Hansen och David Wasdell är två mycket välmeriterade och aktade forskare vars forskning används och ligger till grund för IPCCs utvärderingar. De är dock bara två forskare bland många hundra (kanske till och med tusen) framstående och kvalificerade forskare vars arbete ingår i IPCCs utvärderingar. En av IPCCs viktigaste uppgifter är att väga samman alla dessa forskares vetenskapligt grundade åsikter och resultat till en samlad beskrivning av kunskapsläget. Helt riktigt att klimatsystemet är icke-linjärt, vilket också klimatmodellerna är. Så på denna punkt överensstämmer modell och verklighet. Sedan är det ju så att vad som beskrivs som abrupt och gradvis helt och hållet beror på tidsperspektivet. Betraktar man den nu pågående klimatförändring i perspektivet av Jorden klimathistoria så är det du en kallar ”gradvis förändring” en extremt snabb och abrupt förändring. Ingen modell, vare sig det är en klimatmodell eller en modell över något annat, kommer att vara helt perfekt. Det är inte möjligt eller ens önskvärt. Men utifrån detta påstå att modellerna bygger på ”felaktiga antaganden” är varken korrekt eller rimligt.
----------------------------------------------------------------------------------------------

Med andra ord så får vi bekräftat att många återkopplingsmekanismer inte inkluderas i klimatmodellerna på grund av oprecis kunskap. SMHI bekräftar också att de förändringar vi upplever idag är abrupta sett ur Jordens klimathistoria, inte gradvisa. Sedan motsätter sig SMHI att modellerna bygger på felaktiga antaganden även om de inte klarar av att inkludera fundamentala återkopplingsprocesser som är avgörande för klimatkänsligheten. Men där tycker vi olika, för alla som har studerat komplexa dynamiska system vet att modeller är ytterst känsliga för endast små variationer i initiala villkor för att ge upphov till helt annorlunda utfall. Så om IPCC antar en klimatkänslighet av 3C för dubblering av CO2 påverkar det alla deras prognoser, som vi också vet hittills har varit alldeles för konservativa.  Om klimatkänsligheten är högre, vilket är troligt, så innebär det att vi har mindre handlingsutrymme för att begränsa farlig uppvärmning än IPCC uppger. Redan nu, vid +1C i global medeltemperatur ser vi förödande konsekvenser med megatorkor, försvagad jetström, smältande glaciärer, havsnivåhöjning, utdöende av arter etc. Men enligt IPCC passer vi inte "farlig" uppvärmning förrän +2C, ett påstående som inte stämmer överens med faktiska observationer. 

1 kommentarer:

Vilken Bubbla?

fredag, november 20, 2015 , , , 3 Comments

lever i en bubbla.jpg

Vi svenskar lever i en bubbla och har gjort det under en längre tid. Det gäller framför allt ekonomin men även medias rapportering om att “allt är bra i landet lagom”. Nu har väl en hel del vaknat upp ur sin slummer i och med flyktingkrisen men det är endast ett av ett flertal problem som det svenska samhället måste tackla. För att förstå det ökande missnöjet i samhället måste vi först erkänna att vi lever i en värld av begränsade naturresurser som omjöjliggjör evig materiell expansion, i enlighet med termodynamikens lagar. Med andra ord, ekonomin kan inte växa i BNP för evigt.

Detta blir tydligt när vi kollar på real BNP per capita, dvs. BNP per person justerat för inflation. Real BNP per capita steg med i genomsnitt 1% mellan 1980-2007 men i samband med finanskrisen 2008 försvagades BNP per capita. Mellan 2007-2014 ökade BNP per capita därför nästan inget utan förblev relativt platt, med ett medel på ca. 377,000 SEK. Med andra ord har medelsvensson inte fått det bättre ekonomiskt sedan år 2007.
BNP per capita i fasta priser. Data: SCB
Som de flesta vet så är energikonsumtion och BNP starkt kopplade. Alla ekonomiska aktiviteter kräver energi, precis som metabolismen hos alla levande organismer kräver energi. Inte bara det, ekonomin kräver en ökad konsumtion av energi för att växa. Framförallt viktigt i dagens samhälle är konsumtionen av fossila bränslen (bensin och diesel) som krävs för samhällets alla transporter. I grafen nedan ser vi hur svensk dieselkonsumtionen och BNP är starkt korrelerade. Så allt prat om ekonomins "frikoppling" från resursanvändning är rent nonsens.
Data: SCB och SPBI

Om vi tittar på inhemska bensin och dieselpriser justerat för konsumentprisindex - de priser konsumenterna faktiskt betalar vid pumpen - så ser vi att priserna följer den internationella trenden av volatilitet med en topp år 2008, följt av ett fall och sedan en stadig ökning fram till 2012 och ett mer drastiskt fall från 2014. Samtidigt som svenskarna antagligen är lite mer skyddade från en shock av höga priser på grund av våra bensinskatter.

Svenska bensin och dieselpriser i kr/l. Data:  SPBI
Brent Crude Monthly Price - US Dollars per Barrel. Källa: Index Mundi
Det kollapsande oljepriset bidrar till ett deflationstryck som vi kan se i nästa graf över inflationstakten enligt KPI och är anledningen till Riksbankens desperata försök att öka inflationen med sänkt reporänta, som nu ligger på -0.35%.


Sorgligt nog bidrar denna typ av policy endast till att blåsa upp tillgångspriser än mer eftersom det blir lättare att låna utan täckning och spekulera. Då måste man ju fråga sig, om den globala ekonomin saktar ned som vi ser i de fallande råvarupriserna och den svenska ekonomin stagnerar, med nolltillväxt i BNP per capita sedan 2007, är det realistiskt att bostadspriserna fortsätter stiga? Nej självklart inte, det är en bubbla.

HOX index.JPG
Nasdaq OMX Valueguard-KTH Housing Index (HOX) Sverige. Diagrammet visar utvecklingen för villor och bostadsrätter från Januari 2005 fram till November 2015. Källa: Valuegard
Som vi ser nedan har belåningen i den privata sektorn ökat dramatiskt sedan 2000, efter 90-talets bostadskris som vi uppenbarligen inte blev visare av. Runt 2006 ser vi ännu snabbare belåning ta fart, intressant att notera är att vi hade regeringsskifte det året. Siffrorna för 2015 visar att den privata sektorns skulder uppgår till 252% av BNP, vilket uppenbart inte är hållbart i längden. Detta stämmer också överens med McKinsey’s rapport “Debt and (not much) deleveraging” (2015). Enligt Riksbanken var de svenska hushållens totala skuldkvot 174% av disponibel inkomst år 2013. Högst belånade är de med bostadslån, vilket återspeglas i vår bostadsbubbla med skenande villa och bostadsrättspriser.

3 kommentarer:

Grönlands glaciärer smälter snabbare än anat

torsdag, november 12, 2015 , , , 0 Comments

Isberg som kalvar i Grönland. Källa: NASA
En glaciär i nordvästra Grönland som håller tillräckligt mycket vatten för att höja den globala havsnivån med 45cm har destabiliserats och rasar nu ned i Nordatlanten. Glaciären som förlorar 5 miljarder ton is per år började smälta snabbare 2012, enligt en ny studie i Science.

Det är framför allt i norra Grönland som glaciärers avsmältning sker snabbast. Den studerade glaciären, Zachariae Isstrom, har spruckit och kalvar stora isberg in i havet som i sin tur höjer havsnivån. Satellitbilder och flygundersökningar visar att glaciärens botten snabbt eroderas av varmare havsvatten samtidigt som varmare lufttemperaturer orskarar avsmältning från ovan. En närliggande glaciär, Nioghalvfjerdsfjorden, smälter också snabbt men drar sig tillbaka långsammare på grund av en skyddande kulle. De båda glaciärerna håller cirka 12% av Grönlands istäcke och skulle kunna höja den global havsnivån med 1 meter om de kollapsade helt.

Forskare är chockade över hur snabbt Grönlands istäcke nu smälter och menar på att Jordens poler undergår en dramatisk förändring framför våra ögon. Men även om avsmältningen sker snabbt i geologiska termer så kommer det antagligen (beroende på tröskeleffekter) ta lång tid för havsnivåerna att stiga mycket eftersom det är en relativt långsam process. Däremot så är processen irreversibel, när glaciärerna väl påbörjat avsmältningen och det inte finns något som håller dem tillbaka är det bara en tidsfråga innan de väl kollapsar.

0 kommentarer:

Utbredd klimatförnekelse även i Sverige

tisdag, november 10, 2015 , , 0 Comments


Om man googlar på olika klimat eller väderfenomen på Svenska får man upp förnekarsidor så som “klimatupplysningen” eller “den stora konspirationen” som första förslag. Det är mycket sorgligt att till och med SVT publicerar sådant nonsens som “Oktober bästa vädret ever” där bästa definieras som varmare och torrare men som egentligen är en avvikelse och en orsak av ett förändrat klimat. Svenskarna matas dagligen med okunskap vad gäller klimat och väder, dels på grund av aktiva förnekare som driver bloggar (en hel del av dem ekonomer) och dels på grund av okunniga vädertyckare och media som förmedlar populistiska idéer som kan generera “likes” på fb. 
Forecast Image2
Avvikeler i havsytetemperaturer med tydligt El Niño mönster i östra Stilla Havet. Vi ser även avvikelser av +1-2C i Nordatlanten, ovan Skandinavien, där stora mängder fruset organiskt material nu riskeras att tina och frigöra växthusgaser som metan och koldioxid.

Igår skrev jag ett meddelande till SMHI och ifrågasatte varför de använder IPCCs klimatscenarier som är baserade på politiska kompromisser, felaktiga data om klimatkänslighet och linjära modeller när vetenskapen ska vara objektiv, faktabaserad och till för allmänheten. Jag har inte fått något svar men till viss del vet jag redan svaret. Anledningen till varför SMHI använder IPCC orealistiska modeller, som visat sig vara alldeles för konservativa (exempelvis 80 års differens mellan modell och observation för havsisen i Arktis avsmältande), är av politiska skäl. Det har ingenting med den faktiska forskningen att göra utan är bestämt av politiker som också hittat på det bekväma målet om två grader (vilket är för högt enligt de flesta klimatexperter e.g. Johan Rockström, James Hansen). Det är mycket olyckligt att SMHI baserar alla sina nationella och regionala prognoser på IPCCs utsläppsscenarier eftersom felaktig data bidrar till felaktiga prognoser. Exempelvis menar SMHI på att vi kommer se en gradvis förändring men om man ser till Jordens klimathistoria har många klimatförändringar skett abrupt. 

Många i Sverige lever nog i villfarelsen att “om vi bara använder mer vindkraft så kommer allt lösa sig” men mycket tyder på att vi redan har intecknat oss för en framtid som kommer innebära dramatiska förändringar i klimat och vädermönster. Klimatsystemet är trögt och har tidsförskjutningar så att den uppvärmning vi upplever idag endast är effekterna av utsläpp på 1970-talet. Detta beror delvis på att vi lever på en vattenplanet, haven absorberar mängder av energi men tar längre tid att värmas upp än atmosfären. I och med årets kraftiga El Niño frigör haven nu energi som lagrats i dess djup ut till atmosfären och vi ser en dramatisk ökning i medeltemperaturer i luften. Det som klimatförnekare kallat “en paus” i uppvärmningen är egentligen bara detta fenomen, den enorma tjänst som haven utfört genom att lagra stora mängder av våra växthusutsläpp. Tills nu.

Om man på riktigt är intresserad av hur klimatet kommer förändras i Sverige så kan man inte endast förlita sig på SMHI eller andra konservativa myndigheter. Utsläppsnivåer, klimatkänslighet och tidshorisont stämmer inte överens med den konstant framskridande forskningen som pekar på att klimatet är känsligt för endast en liten forcering (koncentration av växthusgaser), som beteer sig icke-linjärt, och som kan förändras abrupt (inom årtionden) snarare än gradvis. Många kommuner kommer olyckligtvis försöka anpassa sig till en framtid som pekar på mildare förändringar, i enlighet med konservativa klimatmodeller, och kommer därmed stå helt oförberedda när extrema fenomen inträffar som de inte alls räknat med. Exempel inkluderar stora skogsbränder (som den i Västmanland), kraftiga översvämmningar, smältande snötäcke och utdöende arter i norra Sverige, utbredd torka, ökad spridning av nya patogener och skadedjur, drastisk havsnivåhöjning mm. Det är därför viktigt att hushåll och småsamhällen läser på om sin egen situation och anpassar sig till en förändrat klimat oberoende av nationella myndigheter.

0 kommentarer:

En varm och torr oktober 2015

lördag, november 07, 2015 , , , 0 Comments

Avvikelse från normal månadsmedeltemperatur (referensperiod 1961-1990) i oktober 2015. Här ser vi att Arktis har varit ovanligt varmt och östra Stilla Havet där El Niño bildats Men även Austalien, nordvästra USA, Brasilien och MENA regionen har varit ovanligt varma för Oktober månad.
Källa: SMHI, 6 November 2015

Globalt

El Niño i Stilla Havet har under Oktober månad lett till utvecklingen av flera mycket kraftiga tropiska cykloner, fram för allt över östra Stilla havet (Patricia) och Arabiska havet (Chapala). Franska Riverian drabbades av häftiga skyfall i början av månaden, en kombination av varmare havsvatten i Atlanten och nedsaktande jetströmmar, en konsekvens av den globala uppvärmningen.  Under loppet av endast en timme kvällen den 3 oktober fick Cannes 109 mm, Antibes 83 mm och Nice 77 mm regn, alla rekord. Australien uppmätte en rekordvarm Oktober med de största temperaturöverskott som någonsin noterats. Från och med November beräknas El Niño vara som kraftigast, fram tills Januari 2016.

Stora delar av Arktis var 2-4°C varmare än medel för Oktober med avvikelser så höga som 7°C i Franz Josefs land i ryska delen av regionen. Havsisutbredningen i Arktiska havet låg långt under det normala.

Temperaturavvikelser Oktober

Sverige

Det har varit en varm och mycket torr Oktober i Sverige med mycket sol och lite nederbörd. Temperaturer översteg medel i nästan hela landet.  På kartan till vänster kan vi se att de största temperaturavvikelserna (1.5-3°C) skedde i norra Sverige, som förväntat. Medan stora delar av mellan och södra Sverige inte såg några dramatiska avvikelser.

Nederbördavvikelser Oktober
Som vi har märkt av här i Östergötland har det varit ovanligt torrt. Kartan till höger visar att flera platser i Götaland och Svealand hade ytterst lite eller ingen nederbörd.

Vissa orter så som Finnbacka (Dalarna) och Kilafors (Helsingland) fick ingen nederbörd alls. Stockholm uppmätte endast 2.7 mm regn, den lägsta noteringen i Oktober månad sedan mätningar började år 1786. Flödena i vattendragen sjönk i nästan hela landet. I Skåne, Blekinge och Småland var flödena på många håll mycket låga. I mitten av oktober fanns endast lite snö i fjälltrakterna. I slutet av månaden föll snö över andra delar av norra Norrland men mängderna var små.

Grundvattennivåern i södra Sverige var under det normala. I stora delar av Skåne, Västergötland och södra småland där nivåerna var under de normala behövs mer nederbörd än normalt den närmaste tiden för att undvika problem med grundvattentillgången. Det enda området i landet som under oktober hade normala nederbördsmängder var Jämtlands- och Lapplandsfjällen. Här steg vattenflödena efter några nederbördsrika dagar i början av oktober och sjönk sedan till ungefär normala flöden.

0 kommentarer:

Klimatmötet i Paris: Vad kan vi förvänta oss?

måndag, november 02, 2015 , , 0 Comments

Om cirka en månad (30 Nov-11 Dec) kommer världens ledare träffas i Paris för FN:s tjugoförsta klimatmöte sedan 1995. Efter så många misslyckanden att stävja världens utsläpp av växthusgaser, som endast har stigit, så är mötet 2015 den sista chansen att åstadkomma handling för att undvika +2°C uppvärmning enligt många klimatforskare. Men innan jag går in på vad vi kan förvänta oss så vill jag ge lite bakgrund till vad som har hänt i världen sedan toppmötet i Köpenhamn 2009.

Klimatet

Redan 2009 presenterade vetenskapen överväldigande bevis för ett brådskande behov av att toppa ut i globala utsläpp år 2020 för att ha en hyfsad chans att undvika +2°C uppvärmning i global medeltemperatur. De vetenskapliga bevisen för att 350 ppm CO2 utgör den “säkra zonen” för mänskligheten, inte 450 ppm CO2 ofta kopplat till tvågradersmålet som snarare anses vara mycket farlig, har bara växt (se b.la. Hansen m.fl. 2008; Hansen m.fl. 2013; Hansen m.fl. 2015). Men vi befinner oss idag runt 400 ppm CO2, vilket betyder att vi skulle behöva, inte bara upphöra alla utsläpp, utan också binda kol från atmosfären för att komma ned till den säkra nivån igen. Forskningen visar därmed tydliga bevis för att klimatet är mer känsligt för ökade växthusgasutsläpp än tidigare trott och att mänskligheten antagligen också kommer att ha svårare att anpassa sig till en tvågradersökning än tidigare anat (Anderson och Bows, 2011). Regeringar har fäst sig vid tvågradersmålet allt sedan 2009 trots bevisen att sådan uppvärmning skulle leda till farlig uppvärmning. Även en uppvärmning med +1.5°C, i global medeltemperatur, kommer allvarligt drabba sårbara samhällen så som små önationer som hotas att översvämmas.

Klimatsystemet beteer sig icke-linjärt vilket betyder att även en liten ökning kan få dramatiska, irreversibla, konsekvenser. Nya bevis från polerna illustrerar hur självförstärkande återkopplingar i klimatsystemet redan kan ha satts igång. Satellitbilder och fältmätningar visar att avsmältningen på Grönland nu sker över stora delar av istäcket vilket leder till mörkare yta som absorberar mer solljus vilket i sin tur påskyndar avsmältningen (Box m.fl. 2012). Havsisen i Arktis sommartid (september) försvinner också i en fasansvärd takt, forskare uppskattar att isen kan vara helt borta så tidigt som 2020 (Overland och Wang, 2013), vilket skulle vara en mycket stark återkoppling. Vidare har nya bevis kommit fram att Västantarktis istäcke är instabilt och uppvisar tecken på irreversibel avsmältning som kan komma att leda till minst 1 meter extra havsnivåhöjning kommande 50-100 åren (Joughin m.fl. 2014; Mouginot m.fl. 2014). Forskare visar även att Grönlands istäcke, som håller cirka 7 meters havsnivåhöjning i vattenmängd, kan komma att drabbas av irreversibel avsmältning vid mindre än +2°C uppvärmning (Robinson m.fl. 2012). Det finns också en betydande risk att permafrost, fruset organiskt material som håller stora mängder kol, börjar tina i boreala zoner, vilket skulle addera ytterligare till den globala uppvärmningen (Schapoff m.fl. 2013). Samtidigt som riskerna för att ekosystem drabbas av abrupta förändringar ökar (Ostberg m.fl. 2013).

Allmänhetens intresse

Efter det misslyckade mötet i Köpenhamn 2009 tappade många intresset för klimatet, dels på grund av bristande hopp om verklig aktion, utebliven rapportering, och dels på grund av finanskrisen 2008 som bidrog till att ekonomin kom att trumfa miljöfrågor på den politiska agendan. Det bristande intresset gäller både för Sverige liksom internationellt. I graferna nedan kan vi även se att miljöintresset var mycket högre i Sverige på 1980-talet än det är nu.
Källa: Harring m.fl. (2011) Vart tog klimatet vägen?

Källa: Harring m.fl. (2015)

Intresse över tid, antal sökningar på “climate change” och “global warming” via Google trends

Finanskris

De strukturella orsakerna till finanskrisen 2008, nämligen för hög belåning i den privata sektorn (Sornette och Cauwels, 2012) och systematiskt bedrägeri, i kombination med avtagande avkastning på naturresurser, främst olja, (Tverberg, 2012) har inte lett till motsvarande systematisk reform så de fundamentala problemen kvarstår (Keen, 2015). Finanssystemet är extremt instabilt, med seriösa konsekvenser för samhället, vilket hotar att sänka intresset för klimat och miljö ännu mer.

Konflikter

Sedan 2009 har ett antal nya och mycket seriösa konflikter brutit ut. För år 2014 uppskattades 40 aktiva väpnade konflikter globalt, varav 11 krig (>1000 dödsfall), vilket är den högsta siffran sedan 1999 (Pettersson och Wallensteen, 2015). Antalet konflikter, fram för allt med statligt inblandning, har ökat över det senaste årtiondet. Antalet dödsfall relaterat till konflikter ökade till uppskattningsvis 101,400 vilket gör 2014 till det mest våldsamma årtalet sedan sedan 1989. Syrien, Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan, Ukraina, Sydsudan, Israel (Palestina), Yemen och Somalia räknas till de mest våldsamma konflikterna. Detta har i sin tur lett till ett ökat antal människor på flykt i världen vilket självklart kräver stor uppmärksamhet från världsamfundet (UNHCR). Samtidigt har det visat sig att ett försämrat klimat, torka och brist på vatten var en bidragande faktor i den Syriska konflikten (Gleick, 2014).
Uppskattade krigsrelaterade dödsfall mellan 1989-2014. Källa: Pettersson och Wallensteen, 2015

Energi

Eftersom den största andelen CO2 kommer från förbränningen av fossila bränslen så måste världen ställa om sitt energisystem, som idag består av ~80% fossila energislag, till mer förnyelsebara energislag som inte förorenar biosfären. Övergången är också nödvändig på grund av oljetoppen och fossila resurser begränsade natur. Vi måste mer än dubblera investeringarna i förnyelsebara energislag över de kommande 30 åren om vi ska någon chans att hinna ställa om hela energisystemet (Sgouridis m.fl. 2015). Priset på elektricitet från vind eller solenergi har fallit det senaste årtiondet samtidigt som priset för fossil utvinning har ökat (Heinberg, 2015). Men får vi inte glömma att så kallade förnyelsebara energitekniker (vind, sol, vatten) fortfarande kräver fossil energi (och andra ändliga resurser) för att byggas, underhållas och som backup på grund av ojämn tillgång (när vinden inte blåser eller solen inte skiner). Flytande bränsle utgör en större utmaning eftersom alla energislag inte är skapade lika utan har olika kvalitet. En stor del av de biobränslen som hittills tagits fram ger inte tillräckligt stor energivinst (Hall m.fl. 2011) eller har konkurrerat med matproduktion (HLPE, 2013). Utmaningen att ställa om hela världens energisystem till helt förnyelsebara energislag för att möta klimathotet är enorm och kräver ett Apollo-liknande globalt program (King m.fl., 2015). Dagens 6 miljarder dollar som investeras i forskning och utveckling av förnyelsebara tekniker är alldeles för låg.

Toppmötet i Paris

Utöver alla de utmaningar som har nämnts ovan så plågas klimatpolitiken av ansvarsproblemet, dvs. vem ska göra vad och hur mycket. Rika länder har ett historiskt ansvar att sänka sina utsläpp mer dramatiskt än fattigare utvecklingsländer eftersom det är de kumulativa, totala över tid, utsläppen som räknas. Med andra ord är det en rättvisefråga som många gånger har utgjort det största hindret för framgång på det internationella planet. Detta eftersom många rika länder vägrat bära den största kostnaden.
Källa: Climate Equity Reference Project

Nuvarande åtaganden (Oktober, 2015) ger en 92% sannolikhet att överstiga 2°C och endast 66% chans att stanna under 3°C detta århundrade (Climate Action Tracker, 2015). Med andra ord så kan vi inte förvänta oss allt för mycket. Enorma påtryckningar från civilsamhället kommer krävas för att världens regeringar ska ge ett adekvat gensvar på klimathotet. Precis som i en krigssituation behövs en kraftsamling utöver det vanliga för att klara av att ställa om samhället, många sektorer kan komma att bli lidande med det är ett nödvändigt ont. För utan ett säkert/stabilt klimat finns ingen ekonomi, vi kan bara hoppas att världens politiker inser det samma. 

Vad kan individen göra?

Medan världens ledare samlas  för att avgöra denna vår tids ödesfråga bör vi alla dra vårt strå till stacken och minska vår konsumtion av energi och andra naturresurser samtidigt som vi aktivt verkar för att stärka samhällets resiliens (förmåga att absorbera störningar och vidareutvecklas) mot kommande klimatstörningar (som redan är intecknade). Exempel inkluderar:

- minska energikonsumtionen (och av andra naturresurser)
- byt till förnyelsebart
- bo nära jobbet
- skaffa inte fler än 2 barn
- bevara kritiska ekosystem
- cykla eller åk kollektivt
- ät mycket mindre kött
- handla lokala råvaror
- investera i lokal produktion av sol, vind, vatten eller biomassa
- starta lokala valutor eller byteshandel
- återvinn så mycket som möjligt
- odla hemma och spara frön
- påverka politiker
- sprid intresse för miljö-och klimatfrågor

0 kommentarer:

Dålig självförsörjning på livsmedel utgör en risk

onsdag, oktober 28, 2015 , , , , , 0 Comments

Potatisfält och större lantbruk. Källa: BASFPlantScience (CC-BY-SA 2.0)

Allt sämre villkor för svenska småbönder

Livet på landet är tuffare än många anar. Antalet heltidsjordbruk minskar hela tiden samtidigt som de som är kvar blir allt större. Enligt Jordbruksverket har 33% av alla lantbruk försvunnnit de senaste 25 åren. Men “rationaliseringen” av det svenska jordbruket har varit mycket mer dramatisk än vad som syns i den officiella statistiken, enligt Anders Wästfelt universitetslektor i kulturgeografi på Stockholms universitet. Wästfelt räknar inte med hobbygårdar som har liten areal och några hästar som jordbruk, vilket Jordbruksverket gör. För att kunna bedriva heltidsjordbruk krävs en areal på mellan 250 och 700 hektar enligt Wästfelt, inte 37 hektar som är genomsnittet i Jordbruksverkets statistik. Istället för 33% får man då fram att hela 90% av småbruk i slättbygderna har lagts ner de senaste 25 åren. 

Gårdarna har blivit mycket färre men större. Många jordbrukare har tvingats göra sig av med sina djur och brukar istället större arealer med färre antal grödor på grund av dålig lönsamhet. Landskap som en gång brukats på många olika sätt av flera gårdar ersätts av industriellt storskaligt jordbruk som satsar på monokulturer vilket försämrar landets biologiska mångfald och kulturella värden. Vi har hamnat i en helt sjuk situation utan kontroll över maten vi äter. Varför? Jo för att höga krav ställs på svenska bönder (etik och miljönormer som är bra men) som måste konkurrera med utländska bönder som slipper undan liknande krav, vilket leder till att svenska produkter är dyrare än utländska. 

Hästar på bete i Ljung, Östergötland. Foto av: Linda Bergqvist

Sverige har låg självförsörjningsgrad

Samtidigt så är Sverige nu, med Norge, bland Europas sämsta länder vad gäller självförsörjningsrad på livsmedel. Vi är självförsörjande på spannmål men produktionen av mjölk samt gris-och nötkött har sjunkit med 40-60%. Sedan inträdet i EU (1994) finns inga beredskapslager, vare sig i Sverige eller inom övriga EU. Svenska hushåll har nästan inga reserver eller matlager hemma och klarar sig bara i några dagar (3-12) utan öppna affärer. Enligt experter bör man ha minst en veckas mat hemma men helst en månads. Butikernas lager räcker endast en dag och centrallagrens i tre till åtta dagar. På grund av “just-in-time” logistik är det tomt i butikerna efter ett dygn om transporter uteblir. 

Politiker har under en lång tid totalt ignorerat detta problem genom att hävda att vi alltid kan importera av EU. Men i en värld där ekologiska, ekonomiska och energimässiga spänningar råder är det extremt ansvarslöst att satsa hela landets matsäkerhet på idéer om att ingenting kommer förändras. Det missgynnar också landsbygden som blir allt mer avbefolkad med sällsynta biotoper som växer igen eller förvandlas till granskog. Det är lätt att glömma vart maten på bordet kommer ifrån i tider av överflöd, men i tider av kris blir kopplingen direkt uppenbar. I dagsläget skulle Sverige kanske klara sig en vecka på den mat vi själva producerar. Att förlita sig i så stor utsträckning på utländsk produktion bidrar också till ökade koldioxidutsläpp som ofta inte räknas in i vårt nationella fotavtryck eftersom utsläppen sker utanför landets gränser.

Stötta lokala producenter

För att stärka självförsörjningsgraden i Sverige, minska trycket på ekosystem utomlands och minska växthusgasutsläppen kan man tänka på att stödja lokala matproducenter. Tänk också på vad som är i säsong, jordgubbar är till exempel både billigast, godast och miljövänligast under de månader de går att odla lokalt på friland. Att tänka i säsonger bidrar också med inspiration till nya recept och matlagningsidéer av råvaror när de smakar som bäst. Varför köpa en holländsk tomat som bara smakar vatten när du kan handla lokala tomater eller odla egna som smakar gott. Det finns ansvarsfulla och duktiga lantbrukare i Sverige men ofta har de svårt att gå runt på grund av tuff konkurrens från utländska företag som inte tvingas följa samma hårda lagkrav. Men tänk på att det är värt att köpa lokalproducerad mjölk för någon krona extra eftersom det gynnar hela samhället i det långa loppet, både i termer av att bevara en levande landsbygd, minska växthusutsläppen och öka matsäkerhet.

Höns utanför vedugnsbageriet Bostället i Maspelösa. Foto av: Linda Bergqvist

Odla eget

Genom att odla en del av sin mat hemma i trädgården så kan man sänka sin sårbarhet vid en livsmedelskris, minska sina livsmedelskostnader och få tillgång till råvaror som man vet smakar bra. Om man inte har en trädgård kan man odla i kruka på balkongen eller inomhus. Många tror att det kräver mycket arbete att odla lite hemma, men det beror på vilket odlingssätt du tillämpar.

Om du till exempel täckodlar så kan du undvika ogräsrensning, slippa konstgödsel och reducera bevattning. Sen så är det klart att vissa grödor kräver mindre skötsel. Potatis, bondbönor, lök, morötter, ärtor, rödbetor mm är exempel på grödor som kräver ytterst lite skötsel och som ger god avkastning. Plantera gärna också lite örter (timjan, oregano, citronmeliss) och ängsblommor (johannesört, vallmo, blåklocka, gullviva) så lockar du till dig vilda pollinerare som krävs för en bra skörd.

Om man har väldigt lite tid för trädgårdsskötsel är det extra viktigt med planering. Exempelvis, tänk på att söderläge bidrar till varma mikroklimat där solkrävande växter kan trivas, men det kan också bli torrt om du inte täcker plantorna med t.ex. gräsklipp. Ställ ut en vattentunna och fånga regnvatten för bevattning så minskar du beroendet av kranvatten som är behandlat och inte lika bra att vattna med.

En idé som jag länge har haft är att man borde ha kaninuppfödning istället för att äta annat kött som kräver mycket mer resurser. Kaniner lever på gräs, är lätta att ta hand om, förökar sig snabbt och smakar gott så varför inte? Tror det skulle kunna minska vårt ekologiska fotavtryck en hel del.

Även om man endast kan bidra med ett litet tillskott till den inhandlade maten så är det bättre än ingenting, plus att man lär sig en ny kunskap som kan visas sig mycket användbar i framtiden.

0 kommentarer:

3D-havsodling

tisdag, oktober 27, 2015 , , , , 0 Comments

Nyttigt, smart och hållbart

Hälsosamma akvatiska ekosystem erbjuder kritiska ekosystemtjänster så som mat, stormskydd, habitat och estetiska värden. Men många av våra kustnära akvatiska ekosystem är starkt hotade av föroreningar, överfiske och övergödning. För att återställa ekosystem och samtidigt kunna ställa om fisket till en mer hållbar näring föreslår jag att man kikar på 3D-havsodling.

Tänk dig en vertikal undervattensträdgård med sjögräs och musslor längs med flytande rep, placerade ovan burar med ostron. Tänk dig en odling designad för att återställa snarare än att tömma våra hav.

Genom att använda hela vattenkolumnen kan en sådan odling producera 20 ton sjöväxter och 500,000 skaldjur per tunnland per år. Eftersom det inte finns något behov av färskvatten, gödsel, eller bekämpningsmedel, är restorativ havsodling en av de mest hållbara formerna av matproduktion.

Sjögräs är rikt på näringsämnen så som protein, kalcium och C vitamin. Ett nätverk av sjögräsodlingar kan ge mycket hög avkastning och samtidigt rena havet från övergödning. Havsodlingarna skapar även stormbarriärer som skyddar kusten. Kelp (brunalger) binder upp till fem gånger mer kol än landbaserade växter och fångar kväve som i sin tur kan användas för att gödsla landbaserade odlingar. Genom att odlare till havs samarbetar med odlare på land kan ett kretslopp som cirkulerar alla näringsämnen skapas.

Istället för att överfiska våra hav och skada koraller genom bottentrålning måste vi övergå till att återställa akvatisk ekosystemhälsa, för vår egen och andra arters välmående. Det kan samtidigt generera hälsosam mat för oss utan att ta allt för stora naturområden i anspråk. Evolutionen har redan utfört forskningen åt oss nu måste vi bara applicera den.

0 kommentarer:

Vad tycker Svenska folket?

söndag, oktober 25, 2015 , , , 0 Comments

Svenskarnas oro inför framtiden

Svenskarnas oro för samhällsutvecklingen påverkas tydligt av mediala nyhetsrapporteringar. Under 2014 skiftade fokus från det nationella till det globala planet med ökad oro över globala epidemier (e.g. Ebola), terrorism (e.g. ISIS), utvecklingen i Ryssland och militära konflikter (e.g. Ukraina) än tidigare. Samtidigt minskade oron för inhemska bekymmer, såsom ekonomisk kris och oron för hög arbetslöshet.

Källa: Harring & Sohlberg, 2015

Miljöfrågor har låg prioritet i Sverige

Men trots att oron för miljöförstöringar och klimatförändringar är stor så verkar inte frågorna prioriteras i den svenska opinionen. Vi kan se en tydlig nedåttrend sedan 1988, från 64% till blotta 12%. Det höga intresset vid slutet på 1980-talet sammanfaller med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Miljöpartiets intåg i Riksdagen och Säldöden. Sedan ser vi ett dramatiskt fall i svenskarnas miljöintresse i samband med att bostadsbubblan spricker på 90-talet och Sverige genomgår en finansiell kris. Intresset ökar sedan från 2005 med 11% till 22% fram till FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009, varefter det faller igen.

Källa: Friberg-Fernos & Lindgren, 2015

Svagt men växande motstånd angående rätten till fri abort

Motståndet till rätten till fri abort har ökat i Sverige mellan 2013-2014, från 9% till 11% som tycker förslaget att begränsa rätten är en bra eller mycket bra idé. Men hela 59% av folket tycker fortfarande att det vore ett mycket dåligt förslag vilket visar på att stödet för rätten till fri abort fortfarande är starkt.
Källa: Bjereld & Ydén, 2015

Oron för Ryssland ökar och med det stödet för NATO-medlemskap

Andelen som uttrycker oro gällande Ryssland har ökat från 53% 2013 till hela 80% 2014. För 2014 angav en tredjedel (31%) av svenskar att de tyckte NATO-medlemskap var en bra idé, jämfört med 15% år 1994. Stödet för ett fullt medlemskap är störst bland FP, M, KD och SD partisympatisörer.  



Stödet för SD finns främst bland män i arbetarklassen, eller/och med låg utbildning

Sverigedemokraterna (SD) har flest manliga sympatisörer med ungefär dubbelt så starkt stöd hos män än som hos kvinnor. Klassröstningen är stark i Sverige, dvs. röstningsbeteendet skiljer sig mycket åt mellan olika socioekonomiska klasser. Detta förhållande har i över 100 år präglat det politiska livet. Detta gäller också Sverigedemokraterna som traditionellt har sitt absolut starkaste stöd i arbetarklassen, medan partiet haft svårt att vinna sympatier bland tjänstemännen. Detta ses också i utbildningsnivå, där SD har störst förtroende bland de med lägre utbildning än bland personer med högre utbildning. Stödet för SD är också starkare i små tätorter och på landsbygden jämfört med de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

0 kommentarer:

Migration av alla arter

fredag, oktober 23, 2015 , , , , , , 0 Comments

Migration är ett gensvar på en föränderlig miljö

När jordar eroderas, färskvatten sinar, landskap avskogas, luften förorenas och klimatet blir instabilt så tvingas arter att anpassa sig, flytta på sig eller dö ut. Eftersom klimatet förändras så snabbt så har många arter svårt att anpassa sig till nya villkor. Evolutionen skulle behöva ske 10,000 gånger snabbare än vanligt för att arter skulle kunna hinna anpassa sig och undvika utrotning. Så de förflyttar sig istället, tillsammans med skiftande klimatzoner. Enligt en studie från 2011 förflyttar sig nu arter till högre altituder med 11.1 meter per årtionde och till högre latituder om cirka 16.9 kilometer per årtionde.

Livscykelhändelser så som parning, blomning och migrering som följer säsongerna undergår också förändring. Mismatchning i tidpunkter mellan födslar och tillgång på föda kommer oundvikligen leda till minskande populationsstorlekar hos många arter samtidigt som skadedjur och patogener frodas på grund av varmare temperaturer. Även om vissa arter klarar av att migrera så finns det fortfarande många hinder (städer, motorvägar osv.) på vägen till territorium där konkurransen för föda kommer vara tuff. Särskilt specialiserade arter och de som redan befinner sig i de nordligaste regionerna riskerar att dö ut. Till exempel, många Arktiska arter så som ren, fjällräv och snöuggla förlorar sina habitat och födan som de är beroende av i en snabb takt.

Från att ha varit nästan helt utrotad i Sverige, för 15 år sedan, har fjällräven återhämtat sig lite men endast på grund av stödmatning och återkomsten av lemmlar. Källa SR, TT

Mänsklig mobilitet och konflikt

Mänsklig mobiltet och migration är inte så annorlunda. För många av världens fattigaste är mobiltet kanske den enda anpassningstrategin tillgänglig. Många Afrikanska länder i sub-Sahara finner det redan svårt att hantera existerande klimatstress. Extrema väderfenomen så som översvämningar, torka, och stormar har en direkt påverkan på migrationsmönster medan långsamma förändringar så som ökenfiering och avskogning kan leda till försämrad levnadsstandard som indirekt driver folk på flykt. Redan vid +1°C uppvärmning, från förindustriell tid, kan vi märka av en ökning av antalet tvångsförlyttade människor.

Vidare så stiger spänningar och risken för konflikt när livsviktiga naturresurser sinar eller blir för dyra för en stor andel av befolkningen. I Syrien ledde en svår torka till att miljoner bönder övergav sina gårdar i jakt på alternativ inkomst i städerna. Och när matpriserna toppade år 2008 och 2011, tillsammans med oljepriset, utbröt matuppror och social oro i ett antal länder världen runt där folk lägger en stor andel av sin inkomst på mat. I vissa fall har dessa kriser lett till fullskaligt inbördeskrig.

Människor i rörelse

Enligt Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) så tvingas 26.4 miljoner människor att fly på grund av geofysiska och väderrelaterade händelser varje år sedan 2008. Sannolikheten för att tvångsförflyttas på grund av naturkatastrofer är idag 60% högre än 1970. Antalet tvångsförlyttade människor från naturkatastrofer toppade under det starka El Niño året 1997/98 vilket inte bådar gott för denna vinter och kommande år eftersom vi ser en liknande stark El Niño ta form. Förluster från naturkatastrofer och konflikter överstiger alltmer den adaptiva förmågan hos ett växande antal människor jorden runt som tvingas flytta permanent. Enligt FNs organ för flyktingar UNHCR så är en på 122 människor nu antingen en flykting, internt tvångsförflyttad eller asylsökande. Antalet konflikter har också ökat och 15 nyutbrutna eller återtända konflikter har brutit ut sedan 2010.
Visar totala antalet människor av intresse (flyktingar, asylsökande, internt tvångsförlyttade, statslösa, och andra människor av intresse för UNHCR) i 15 länder fram till slutet på 2014. Baserat på data från: UNHCR - Global Trends 2014: World At War
Konflikten i Ukraina har tillsammans med 502,500 människor som har korsat Medelhavet och det stora antalet syrier i Turkiet (1.59 miljoner) lett till en dubblering av antalet flyktingar i Europa mellan 2013-2014, enligt UNHCR. Men även om Tyskland och Sverige tar emot den största volymen asylsökande så återfinns den största andelen flyktingar i Turkiet och Ryssland.

Jorden till mänskligheten

Många tyckare i Europa är för tillfället fokuserade på frågor rörande immigration med ändlösa politiska debatter i mainstream media. Folk tror att vi upplever en politisk kris men det är mycket värre än så. Växande migrationsströmmar är endast ett symtom på det verkliga underliggande dilemmat - tillväxtens begränsningar på en ändlig planet. Så länge som samhället försöker växa sin befolkning och ekonomiska aktivitet (och därmed växthusgasutsläpp) kommer vi fortsätta att uppleva ökande social och ekologisk stress, exempelvis genom stigande ojämlikheter, klimatstörningar, migration, hunger och epidemier osv. Dessa störningar är varningssignaler som indikerar att vi har överstigit jordens bärförmåga, detta är ett faktum, och ändå vägrar vi prata om att begränsa befolkningsökningen eller en minska vår energikonsumtion per capita.

Irreversibla, oåterkalleliga, förändringar i ekologisk bärföråga innebär för många klimat/miljöflyktingar att det kommer vara omöjligt att återvända hem. Eftersom ekologiskt underskott är ett globalt fenomen kommer miljoner människor migrera i jakt på ett bättre liv. Men väldigt få platser har den nödvändiga biokapaciteten att ta emot dem utan att underminera sitt eget ekologiska kapital. Finns det några livbåtar (länder) med passande villkor som kan ta emot miljöflyktingar långsiktigt? Om vi tar en snabb titt på länders biokapacitet, som definierat av Global Footprint Network, kan vi se att Kanada, Australien, Skandinavien, Ryssland, Latinamerika och delar av centrala Afrika fortfarande har (i teorin i alla fall) tillräckligt ekologiskt kapital för att försörja fler människor. Medan de flesta länder runt ekvatorn har ett enormt underskott på ekologiskt kapital.

Grönt = ekologisk överskott, Röd = ekologisk skuld

Att acceptera begränsningar

I längden så kommer resursbrist och biofysiska störningar växa sig så stora att ekonomin kraschar och populationen tvingas minska. Detta är inte en pessimistisk syn utan en realistisk syn baserad på vetenskaplig data över populationsdynamik i ett stängt naturligt system. Vi kan alltid hoppas på det bästa men vi borde förbereda oss för det värsta, precis som vilken förnuftig riskhanterare som helst skulle göra.

Som de flesta antagligen har märkt av vid det här laget så generar vi väldigt lite äkta välstånd i dagens ekonomi. Det mesta av den ekonomiska aktiviteten dessa dagar består av välståndstransfereringar från de fattiga och medelklassen till den finansiella eliten. Det är också därför vi ser sådana enorma och ökande gap mellan rika och fattiga (80 personer äger 50% av all världens rikedomar). När resurstårtan inte växer längre så blir en persons vinst en annans förlust, ett nollsummespel utan slut, där man inte längre kan arbeta sig till en högre levnadsstandard.

Utan tillgång till omfattande, billig energi (framför allt olja) kan ekonomin inte växa, och allt fler blir fattiga och exkluderas från marknaden. Endast de rika kommer ha råd att fortsätta överkonsumera. Vårt samhälle har försökt att stävja detta genom att ta på sig allt fler skulder (låna köpkraft från framtiden) men vi har nu nått en nivå när allt fler folk inte kan eller inte vill ta på sig fler skulder. Och detta är en av anledningarna till sjunkande råvarupriser, det finns helt enkelt inte tillräcklig efterfrågan. Istället har skulddeflation. Med tiden kan låga råvarupriser leda till sjunkande utbud, på grund av avsaknande investeringar, vilket skulle kunna vara katastrofalt för matproduktion och transporter som är helt beroende av olja. Allt medan föroreningar och klimatrubbningar växer och blir mer allvarliga.

Samtidigt växer den sociala oron och politiska extremismen i Europa. Den så kallade flyktingkrisen är, dock, varken temporär eller politisk i sin natur. Ideologier så som vänster eller högerkant spelar ingen roll längre, det finns bara de som accepterar ekologiska begränsningar och de som inte gör det. Men att erkänna begränsningar innebär ocså en insikt om att det finns två möjliga utfall, att dela med sig av kvarvarande naturresurser eller riskera konflikt. Folk gillar inte alltid att dela med sig, fram för allt inte de rika.

0 kommentarer:

Holistiskt Jordbruk

måndag, oktober 19, 2015 , , 0 Comments

Från överskott till förlust av energi

Jordbruket utvecklades ursprungligen som ett system för att producera energi, dvs. generera ett överskott på mat. Men när industriella metoder introducerades i början av 1900-talet blev jordbruket istället ett energikonsumerande system. Den nya industriella bonden ersatte traditionell kunskap med rå maskinell kraft, möjliggjort av tillgången på billig fossil energi. Som en konsekvens gick jordbruket från att konvertera sol och vatten till biomassa till att använda petroleum för odla grödor som i sin tur används för att föda upp kossor som vi äter. Hela det industriella matsystemet (produktion, hantering, paketering, transport osv.) förbrukar cirka 10-15 kalorier energi per 1 kalori mat (energi), vilket är en de facto omkastning av jordbrukets ursprungliga syfte (dvs. att generera ett överskott på energi).

Åter till det mångsidiga jordbruket

Idag talas det ofta om att man antingen ska satsa på växtodling eller djurhållning men det är ett felaktigt sätt att tänka på jordbruket. Det var idisslarna som en gång möjliggjorde kolonialiseringen och framväxten av mänsklig kultur i Norden. Kultiverade ängar gav foder till djuren som i sin tur gav mjölk, kött och gödsel åt åkern, vilket möjliggjorde sådden av rovor och brödsäd. Gårdar som odlar lite av varje, har hög biologisk mångfald, och tar till vara på all näring i ett holistiskt kretslopp är också de som är mest hållbara och resilienta mot yttre störningar.
Källa: Granstedt (2015)

Liten tillförsel av externa energikrävande resurser och maximal återanvändning av växtnäringen (recirkulering) ger minsta möjliga förlust. Det förverkligas genom en anpassning av djurhållningen till den egna foderproduktionen och en baljväxtbaserad vallodling i växtföljden. Resultatet kan, enligt Granstedt (2015) uppnå så mycket som 50% lägre kväveöverskott och 70–75% lägre kväveläckage än i det genomsnittliga konventionella jordbruket. För fosfor finns inget överskott, värdet är negativt, vilket långsiktigt kompenseras av vittringsprocesser i marken. En högre andel vall bidrar ytterligare till minskning av läckageförlusterna samt uppbyggnad av markens humusförråd som också binder kol i marken (kolsänka).

0 kommentarer:

Prenumerera på: Inlägg (Atom)