Holistiskt Jordbruk

måndag, oktober 19, 2015 , , 0 Comments

Från överskott till förlust av energi

Jordbruket utvecklades ursprungligen som ett system för att producera energi, dvs. generera ett överskott på mat. Men när industriella metoder introducerades i början av 1900-talet blev jordbruket istället ett energikonsumerande system. Den nya industriella bonden ersatte traditionell kunskap med rå maskinell kraft, möjliggjort av tillgången på billig fossil energi. Som en konsekvens gick jordbruket från att konvertera sol och vatten till biomassa till att använda petroleum för odla grödor som i sin tur används för att föda upp kossor som vi äter. Hela det industriella matsystemet (produktion, hantering, paketering, transport osv.) förbrukar cirka 10-15 kalorier energi per 1 kalori mat (energi), vilket är en de facto omkastning av jordbrukets ursprungliga syfte (dvs. att generera ett överskott på energi).

Åter till det mångsidiga jordbruket

Idag talas det ofta om att man antingen ska satsa på växtodling eller djurhållning men det är ett felaktigt sätt att tänka på jordbruket. Det var idisslarna som en gång möjliggjorde kolonialiseringen och framväxten av mänsklig kultur i Norden. Kultiverade ängar gav foder till djuren som i sin tur gav mjölk, kött och gödsel åt åkern, vilket möjliggjorde sådden av rovor och brödsäd. Gårdar som odlar lite av varje, har hög biologisk mångfald, och tar till vara på all näring i ett holistiskt kretslopp är också de som är mest hållbara och resilienta mot yttre störningar.
Källa: Granstedt (2015)

Liten tillförsel av externa energikrävande resurser och maximal återanvändning av växtnäringen (recirkulering) ger minsta möjliga förlust. Det förverkligas genom en anpassning av djurhållningen till den egna foderproduktionen och en baljväxtbaserad vallodling i växtföljden. Resultatet kan, enligt Granstedt (2015) uppnå så mycket som 50% lägre kväveöverskott och 70–75% lägre kväveläckage än i det genomsnittliga konventionella jordbruket. För fosfor finns inget överskott, värdet är negativt, vilket långsiktigt kompenseras av vittringsprocesser i marken. En högre andel vall bidrar ytterligare till minskning av läckageförlusterna samt uppbyggnad av markens humusförråd som också binder kol i marken (kolsänka).

Fenixor

Ur askan i elden

0 kommentarer: