Vad tycker Svenska folket?
Källa: Oscarsson & Solevid, 2015 |
Svenskarnas oro inför framtiden
Svenskarnas oro för samhällsutvecklingen påverkas tydligt av mediala nyhetsrapporteringar. Under 2014 skiftade fokus från det nationella till det globala planet med ökad oro över globala epidemier (e.g. Ebola), terrorism (e.g. ISIS), utvecklingen i Ryssland och militära konflikter (e.g. Ukraina) än tidigare. Samtidigt minskade oron för inhemska bekymmer, såsom ekonomisk kris och oron för hög arbetslöshet.
Källa: Harring & Sohlberg, 2015 |
Miljöfrågor har låg prioritet i Sverige
Men trots att oron för miljöförstöringar och klimatförändringar är stor så verkar inte frågorna prioriteras i den svenska opinionen. Vi kan se en tydlig nedåttrend sedan 1988, från 64% till blotta 12%. Det höga intresset vid slutet på 1980-talet sammanfaller med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Miljöpartiets intåg i Riksdagen och Säldöden. Sedan ser vi ett dramatiskt fall i svenskarnas miljöintresse i samband med att bostadsbubblan spricker på 90-talet och Sverige genomgår en finansiell kris. Intresset ökar sedan från 2005 med 11% till 22% fram till FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009, varefter det faller igen.
Källa: Friberg-Fernos & Lindgren, 2015 |
Svagt men växande motstånd angående rätten till fri abort
Motståndet till rätten till fri abort har ökat i Sverige mellan 2013-2014, från 9% till 11% som tycker förslaget att begränsa rätten är en bra eller mycket bra idé. Men hela 59% av folket tycker fortfarande att det vore ett mycket dåligt förslag vilket visar på att stödet för rätten till fri abort fortfarande är starkt.
Källa: Bjereld & Ydén, 2015 |
Oron för Ryssland ökar och med det stödet för NATO-medlemskap
Andelen som uttrycker oro gällande Ryssland har ökat från 53% 2013 till hela 80% 2014. För 2014 angav en tredjedel (31%) av svenskar att de tyckte NATO-medlemskap var en bra idé, jämfört med 15% år 1994. Stödet för ett fullt medlemskap är störst bland FP, M, KD och SD partisympatisörer.
Källa: Sannerstedt, 2015
Stödet för SD finns främst bland män i arbetarklassen, eller/och med låg utbildning
Sverigedemokraterna (SD) har flest manliga sympatisörer med ungefär dubbelt så starkt stöd hos män än som hos kvinnor. Klassröstningen är stark i Sverige, dvs. röstningsbeteendet skiljer sig mycket åt mellan olika socioekonomiska klasser. Detta förhållande har i över 100 år präglat det politiska livet. Detta gäller också Sverigedemokraterna som traditionellt har sitt absolut starkaste stöd i arbetarklassen, medan partiet haft svårt att vinna sympatier bland tjänstemännen. Detta ses också i utbildningsnivå, där SD har störst förtroende bland de med lägre utbildning än bland personer med högre utbildning. Stödet för SD är också starkare i små tätorter och på landsbygden jämfört med de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
0 kommentarer: